(Klicka på bilderna för att göra dem större)
Handlingen i Mordet i Klingre har verklighetsbakgrund. Kristina Pehrsdotter i Klingre, som blivit änka år 1805, gifte om sig med drängen Erik Holmberg Jonsson. På undantaget bodde Kristinas föräldrar, Pehr Pehrson och Karin Olofsdotter. Missämjan mellan svärföräldrarna och den nye mågen kulminerade år 1810, då Pehr Pehrson, hetsad av sin hustru, dödade Erik Holmberg och grävde ner liket i en tjärdal.
Brottet uppdagades naturligtvis. Domen blev hård över Pehr och hans hustru. De dömdes båda att mista livet genom halshuggning; dessutom skulle han steglas och hon brännas på bål. Kristinas dom blev mildare och lindrades sedermera av hovrätten till tjugoåtta dagar på vatten och bröd. Efter nådeansökan till Kunglig Majestät upphävdes dödsdomen mot Karin och straffet blev till slut fängelse på vatten och bröd i tjugoåtta dagar, uppenbar kyrkoplikt samt livstids tukthus. Pehr avrättades den 20 maj 1812.
Detta är de historiska fakta kring vilka jag byggt spelet Mordet i Klingre. Bara i undantagsfall har jag avvikit från kända förhållanden. Så uppenbarade sig naturligtvis aldrig kung Karl XIII i Klingre; han representerar i spelet endast Kunglig Majestäts utslag på Karin Olofsdotters nådeansökan.
Som historiska källor har jag bland annat använt kapitlet ”Det blir ingenting förrän jag kommer, sa Klingregubben” i Lennart Sellings bok Androm till skräck och varnagel och Hanna Johanssons samlingar som finns förvarade i Örnsköldsviks museum.
Mycket i spelet, särskilt människors bevekelsegrunder, är frukter av min fantasi. Den teaterhistoriskt bevandrade och uppmärksamme kan också spåra vissa ”lån” från bland annat Shakespeare, särskilt från Macbeth.
Bo R Holmberg